Dans Le Futur

Det är konstigt. Tiden går så sjukt snabbt. Ena stunden deppar man över att inget händer och i nästa har man plötsligt varit med om allt. Jag är blott arton år gammal, men ibland när jag funderar känner jag mig som minst 70 år. En sådan där söt, gammal tant med en kopp te med en citronskiva i, som sitter och berättar om sitt liv, och ger en massa kloka råd.

Väldigt väldigt vis, men ibland så ung och dum. Precis på gränsen mitt emellan. Ho ho

Jag avgudar fotografer. Fascineras över vad de lyckas fånga. Genom ljus, rörelser, miner, känslouttryck. När fotografier ger åskådaren andrum att skapa sin egen uppfattning, bygga upp sin egen historia till varje bild. Och att känna hur en vacker bild tilltalar en, för att den tillhör det som finns djupt där inne, en bit av ens historia, eller något man önskar att man hade haft. En vacker dag tänker jag skaffa mig mod till att börja fotografera. Det är alltid det första steget, som är det svåraste att ta. När man väl öppnat dörren på glänt, kilar man nyfiket in fötterna för att med tiden sätta dem på en nyfunnen trygg mark.

Tills denna dag fortsätter jag att inspireras av duktiga fotografer, som ovan. Enjoy.

Min näsa är röd, så röd. Förkyld, än en gång. Kan väl inte säga att jag försökte motverka det på maskeraden i onsdags, då vi stod utomhus i bara klänningar, klädda som anden i flaskan och en sengångare, och konstaterade hur varmt det var på natten. Aj aj. Det slår alltid tillbaka.

Jag varvar små söta hostningar, nysningar med en hes röst, kallt vatten och en massa toapapper med kärleksdikter. Tänk att det fanns toapapper med kärleksdikter! Lite för sockersött, om jag får säga det själv. Men somliga är lite fina, bra jobbat Lambi.

Idag har jag sytt byxfickor, och nu blir det skapande av en topp i färgerna turkost, lila, gräddguld (heter nog inte så!?), och vitt. Temat den ska passa till är Cosmic Dust. Det är bara ett antal veckor kvar till modevisningen nu och jag börjar lite smått att känna mig som en av de tävlande i Project Runway. Känner att Tim Gunn strosar förbi bakom ryggen och pekar på klockan. Lite kul, trots allt.

Förresten så är jag och Maja nu i full gång med att försöka boka flygbiljetter till London. Imorgon vid lunch har vi som senast bokat två platser. Och förutom ett högskoleprov, körkort, arkitektprov och en hel del sömnad, så är jag snart påväg till London, åååååååååh!!

Det är en så stor skillnad mellan drömmar och idéer. De uppkommer på exakt samma sätt, med samma entusiastiska lyckliga känsla. Det blir något man fantiserar om. Något man önskar att man hade, eller någonstans man önskar att man hade varit. Idéer försvinner med tiden, sinar bort. Och blir obetydliga. Drömmar däremot återkommer. Och oavsett vad alla andra säger, tycker. Oavsett vad ditt eget samvete tycker, så bara måste du få komma dit. Bara måste få göra det. Det kanske inte går att beskriva varför. Du fyller huvudet med en massa argument för varför inte, men när allt kommer omkring är det det enda du vill. Drömmar finns kvar, och det enda vi kan göra för att slippa fantisera och tänka på dem dygnet runt, är att kämpa för att uppfylla dem. Vi människor härstammar från djuren. Oavsett hur propra, intelligenta och duktiga vi tror att vi är, har vi inre drifter. Och det här är precis en sådan, en inre drift. Och nu åker jag och Maja till London. På påsklovet. Och även om jag är fullt medveten om hur fina affärer det finns där, hur fina parker, bussar, killar det finns där och hur jag ryser av behag varje gång någon pratar riktigt brittisk engelska, så är anledningen att åka dit så mycket större än så. En helt obeskrivlig känsla. Och London is calling.

Tillbaka i B-town. Så nu blir det film och mys med två härliga prickar. Alice i underlandet

Vi har fått i skoluppgift i Fackteckning B att rita en outfit till någon annan i klassen utifrån hennes önskemål och personliga stil. Inte världens svåraste uppgift, men så fick jag denna väldigt söta tjej, som ber mig att göra en outfit lite utifrån ovanstående filmer, känslor, stilar. Trash, 80-talsserier, enhörningar, porrigt, jeans & mycket grejer. Verkligen en spännande önskan, ska försöka, men det här är långt ifrån hemmaplan.. Haha.

En skapelse av Tim Burton i samma anda som hans andra filmer. Udda, kreativ, fyndig, fängslande och helt magisk. Riktigt mysig film, som åtnjöts till en halv liter Apotekaren's Chaite en ledig fredag, som den här. Mys!

.

En otroligt intetsägande titel, men fyndigheten är inte maxad just nu. Det har varit fyra grader varmt idag, men på lunchen när vi satt på utslängda jackor, lutade mot väggen med heta kaffe och tekoppar mellan händerna, var det snudd på sommar. Och efter att ha kommit hem spenderades en timme i solen iklädd skidunderställ, raggsockar och invirad i en mjuk filt med en riktigt intressant bok i näven "Konsten att läsa tankar".

Nu kittlar fräknarna och längtan efter het asfalt, solbrända ben, saltvatten, jeansjacka, sandaler, daimglass och varma gryningspromenader fullkomligt skakar, så sugen man är. Snart är det vår iallafall!

Ååh det har vart så sjukt fint väder de senaste dagarna. Solen bländar allt och alla, och fastän det fortfarande är lite kallt kisar vi och känner in sommarens allra första tecken. Fullkomligt magiskt!

Äntligen har jag insett att jag måste bestämma mig för en enda hårfärg, och hålla den ett litet tag. Så om en tjugo minuter kör jag (hör ni, jag kör!!) bort till Nova och klipper, färgar och slingar håret till något vackert och hållbart. Känns lyxigt att få göra allt hos frisören. Nu får det vara nog med detta beroende av att ständigt förändra mitt hår. Enough! Nu är det vår, på riktigt. <3

.

Nu blir det en massa ostmackor, varm choklad och En Kärlekshistoria. En riktigt söt film, om jag minns rätt.

Nu skiter jag i att plugga, laga mat, städa och tvätta. Man kan inte vara duktig alltid. Myyys är ordet, mys!