2011-01-15 Drömmar
Alla dessa drömmar. Vad ska det bli av alla dessa drömmar? Jag drömmer, varje natt. Alltid något nytt. Aldrig samma dröm. Och jag kommer ihåg dem när jag vaknar. Försöker de säga mig något eller är det bara ett hop-plock av vad jag upplevt och känt på sistone? Det är så märkligt, att jag inte kan påverka dem. De uppspelar sig helt av egen vilja. Ibland är de oroliga, förvirrande, i andra fall lyckliga, entusiastiska.
(Fashiongonerogue.com)
.
I natt: 'Jag går genom ett varuhus tillsammans med mamma och pappa. De ska handla något och säger att jag absolut inte får handla. Men att det inte är ofta jag lyckas stå emot. Det känns lugnt. Klart jag klarar det. Sen uppenbarar sig alla dessa affärer. Hjärtat slår snabbare. Mamma och pappa går fortare, försvinner framför mig. Jag står ensam inne på Monki. I en källare. Försöker desperat hitta vägen ut. Det är speglar överallt. Som i lustiga huset. Hittar till slut ut. Åker upp för en rulltrappa. En liten unge står och gråter. Ensam. Ser förtvivlande på mig. Vi åker ner till Monki, igen. För att hitta något som gör han glad igen. Jag ska inte handla något, jag har ju lovat. Vi springer genom affären. Han kramar om ett litet gosedjur. Plötsligt är vi uppe igen. Den lilla pojken står bredvid mig. Mamma, pappa och mormor kommer ut ur en affär med varsin glass i handen. Frågar varför jag har tagit honom. Att jag ju måste lämna tillbaks han. Plötsligt står hela hans familj där borta. Jag springer bort med honom, säger förlåt. Sen blir pojken till två pojkar, en stor och en liten. Och jag kan inte klara ut vilken av dem jag har varit på monki med. Pappan ser lite besviket på mig. Sen sitter jag lugnt på ett tåg.'
.
Jag vaknar. Alltså för tusan, varför drömmer jag sånt här? Jag har shoppat väldigt mycket på sistone, det har jag, haha. Men inte alls av panik eller oro. Inte ens varit något stressad över det. Och varför står den lilla pojken där? Är allt bara bitar av vad jag har upplevt i livet, eller är det bitar av mitt inre, eller bitar av min framtid?
.
Drömmarna oroar mig inte. Jag vet att jag alltid vaknar upp i en värld jag verkligen trivs i. Där jag känner mig själv. Där jag har kontroll över vad som händer. Men jag är nyfiken, det är väldigt intressant med drömmar. Det finns ju säkerligen en anledning till att vi kommer ihåg våra drömmar. Kanske borde kika lite i ett drömlexikon.
Kommentarer
Trackback
