2010-10-24 Lycka ~ ett ögonblick eller en livssyn?

Söndagsmorgon innebär, enligt min regelbok, en riktigt lång frukost. Med ett utbud av allt som finns att hitta i köket, upplagt på små söta fat och drycker serverade ur mysiga stora koppar eller enkla glas. När höstmörkret har fallit är det även krav på att tända, minst två, levande stearinljus. Utan det här, vore inte mitt liv det samma. Och jag menar det. Till detta brukar en modetidning falla offer för att studeras in i minsta detalj. För på söndag tar man det lugnt, på söndag tar man sig tid till att njuta.
(Google)
Det blir gärna Elle, DV mode, Nylon, Marie Claire, ja listan kan bli lång. Det jag sedan i regel bara studerar är bilderna och de korta texterna om olika trender. Sedan består resterande fyrtio procent av tidningen av reportage och artiklar om 'hur vi blir lyckligare'. Är jag på riktigt dåligt humör kan det falla mig in att skumma igenom dem. Men aldrig någonsin läsa dem. För vem ska berätta för mig hur jag enklast kan bli lycklig?
När jag plötsligt insåg detta började jag fundera på vad lycka är. För mig är det en känsla som är väldigt självklar. Men att definiera vad lycka är för alla kan jag inte.
.
Slår man på ordet "Lycka" på NE finns ingen fakta att hämta. Däremot om man vänder sig till wikipedia så finner man en kort text om att lycka är en känsla av varaktigt välbehag. Ja, det tycker jag att man kan godta som svar. Den stora frågan tror jag inte är att definiera vad lycka är, utan vad som gör en lycklig. Alla dessa tidningar, bloggar, låtar, böcker, bilder, människor, ja i princip allt och alla ger oss olika bilder av hur man finner lycka. Vad som krävs för att finna lycka. Och hur man måste tänka.
.
Tidigare trodde jag på det här, inte blint, men läste jag en lång artikel om en tjej som hittade lycka genom att ... och .... Så placerade det sig i mitt bakhuvud, som en liten bruksanvisning om lycka. Och det är ju det som är baktanken för alla som försöker dela med sig och visa. Det jag har insett, efter drygt arton år på denna planet, är att den som desperat försöker hitta lycka troligtvis aldrig finner den. Detta för att de söker på fel platser. (Missförstå mig inte nu, jag utsäger mig inte för att vara någon form av expert inom detta ämne. Det här är bara mitt alldeles egna sätt att se på det.)
.
Jag tror att den som desperat söker efter att att bli lycklig har någon form av skugga, problem eller obehag i sitt liv som han/hon snabbt vill komma förbi. Eller bara blunda för. Dessa personer, tror jag, ser lycka som en utväg. Kanske till och med den enda utvägen. Att lycka symboliserar det vita ljuset i en mörk tunnel. Att lycka omfattar ett liv utan några problem, alls. Jag vill inte anklaga dessa människor för att de enligt min åsikt har en så felaktig bild av lycka. Jag är medveten om hur pass mycket media påverkar oss. Och att det ibland, sålt på rätt sätt, kan kännas trovärdigt.
.
Det enda jag frågar mig när det i en artikel står olika punkter om hur jag finner lycka är, 'varför tror de att det skulle kunna vara exakt likadant för alla?'. Det är som att säga att alla människor trivs bäst i exakt samma frisyr. Eller att alla trivs bäst i samma klädstil. Eller att alla trivs bäst med att lösa problem eller behandla konfrontationer på exakt samma sätt. Om vi väljer att se denna generalisering de gör. Kan vi inse att artikeln inte nödvändigtvis behöver leda till att just jag finner lycka. Sannolikheten för att just den texten stämmer in på mig kanske är en på tio miljoner, om ens det.
.
Jag anser att det enda sättet att finna lycka är att rannsaka sig själv. Att verkligen lära känna sig själv som person. Det gäller att respektera allt det man är, både riktigt bra och sämre egenskaper. Och acceptera allt man har varit med om genom att aldrig tänka 'tänk om'. Nu har livet blivit som det har blivit. Det kanske rent utsagt är förjävligt och olyckligt att det har blivit så, men det är vad det är. Alla har vi ett förflutet. Det förflutna formar vilka vi är. Det är dock när man låter sitt förflutna bli ens framtid som man aldrig kan komma vidare.
.
Jag tror att finna lycka handlar om att fylla sitt liv med saker som man tycker om och älskar. Det börjar med en själv. Att acceptera vad och vem man är och att se på sig själv ur ett kärleksfullt perspektiv. När man gör det börjar man se sin omgivning på samma sätt. Kan man acceptera och respektera sig själv, kan man troligtvis respektera och älska andra.
.
Som påpekat vill jag inte definiera vad lycka är. Men jag har starka misstankar med att det handlar om en enorm acceptans, för vad livet är. Att vara lycklig kopplar jag inte med en familj med två nöjda föräldrar och tre söta barn med två års mellanrum i åldrarna. Eller att man har världens bästa relation med sin mamma. Eller att man har helt rätt kompisar. Eller att man lyckas klä sig på ett sätt som får andra att uppfatta en som lycklig. Som skönhet tror jag att lycka är något vi finner inom oss. Jag tror att det är ett sätt att se på livet. Jag tror inte att det är korta ögonblick, man enbart kan uppleva med rätt saker, personer och åsikter.
.
Enligt min åsikt är det inte heller något man strävar efter hela livet och sedan plötsligt uppnår, när allt är perfekt. Jag anser att lycka är en känsla vi kan leva med. Alltid. Att skilja på samhällets syn av lycka och sin egen är lite lummigt.
.
Ett exempel, på min syn av lycka, är att jag börjat tro på att motgångar inte påverkar hur lyckliga vi är. Jag tror att motgångar lägger sig som en dimma kring vår lycka och när vi gråtit tillräckligt och accepterat läget, försvinner dimman.
Det här är mitt perspektiv på lycka. Och jag tror det finns nästan lika många perspektiv på lycka som det finns människor. Så det är upp till dig att bestämma vad din lycka är.
~Sara~

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0