Dans Le Futur

Ett av de barndomsminnen som väcker allra starkast känslor. Så underbar!!

.

Den mest levande vännen Snigel och Björnes passion att äta pepparkakor (kanske därifrån jag har fått det, oj oj).

.

Coolaste björnarna någonsin. Vindsurfa efter ett flygplan, wow det är fascination, haha.

.

Med de allra fräckaste vapnen någonsin. Vilken stilförebild.

.

Snusmumriken måste seriöst vara en av de coolaste karaktärerna någonsin. Och finlandssvenskan, fiiint!

.

Pinsamt, men namnen på de olika små figurerna sitter som sten i skallen. Och man spelade det på Game Boy Color. Mycket kärlek till Pikachu.

.

Bästa konceptet. Troll var det läskigaste jag visste när jag var liten. Drömde en natt när jag var fem år att en trollfamilj hade kidnappat mig. Att de hade byggt ett radhus som såg precis ut som vårt och att trollen såg ut som alla i min familj och låtsades vara dem. Tände och släckte lampan ett tusental gånger för att försäkra mig om att inget troll hade smugit sig in.

.

Att kunna bli allt. Wow, vilken fin egenskap. Älskar när han behandlar de onda med exakt vad de gjort, äkta rättvisa.

.

Dunderhonung, farmors pannkakor och Hia Hia häxans skratt. Skalman är en av världens skönaste snubbar, så är det.

.

Haha, det är sjukt vad min barndom är fylld med tv-program. Finns nog iallafall ett femtiotal till som borde varit med, men listan blir för lång. Måste erkänna att bland annat trasdockorna gör mig tårögd, kanske man saknar dagar då man gick med snickarbyxor med kritor i fickan. Och var världs, eller iallafall släktkänd, för hur mycket färgglada ting man ritade. Eller när det var ett helt dagsprojekt att bygga en koja åt gosedjuren och sedan slutade det ändå med att alla låg i sängen och jag själv fick knappt plats. Eller när man belåtet slog sig ner framför den kubformade datorn och försökte knäcka rekordet i Pinball eller tetris. Eller när man bakade något utan recept, för att det kanske kunde bli jätte gott, men aldrig lyckades. Eller när jag knäppte på mig mina lilla sjöjungfrun rullskridskor, med olika kardborrbandslappar som man kunde sätta på. Eller när jag och min bror skulle ut på utflykt i regnet, bara för att, och placerade oss på asfalten på en skateboard under ett paraply och kände att vi var bäst i hela vida världen.

.

Saknar det bekymmerslösa. Och hur man såg på olika saker som fullkomlig magi. Något som borde återupplivas lite i det snart vuxna liv man lever.

.

Sov sött!