Dans Le Futur

Hinner egentligen inte skriva, för nu är man, igen, mitt uppe i allt, men när är man inte det!? Tårtor och kakor ovan symboliserar sommaren med värme, vänner, sol, bad, film, jordgubbar, gott, enkelt och härligt. Och här sitter jag nu på ett rum, där kylan sipprar in genom de gamla fönsterrutorna, och löven utanför lovar att dagar utan jacka snart är lååångt förbi. Och så skönt det är. Att få leva i sin bubbla. Vara inne, mysa och känna att det är allt som krävs. Alla krav som jag brukar känna är bortblåsta. Inte vet jag vart de har styrt sin kos, men det är så skönt att få var "ensam" i sitt huvud. Att kunna stänga av sina tankar och inte känna några tyngder på axlarna. Jag tvivlar på att problem runt omkring mig skulle ha blivit färre eller mindre. För lite 'problem' har man väl alltid. Nu, för första gången, har jag dock öppnat upp ögonen för något alldeles nytt. Ett enklare liv. Där det fina får lov till att betyda, men det onödiga slipper betyda och tynga. Vem vet, jag kanske har mognat till slut.

Det är fantastiskt att känna sig precis som sig själv, att ta allt som det kommer och bara njuta. Scrubs citat idag: "Jag har inte varit rädd för döden, för det är den som har fått mig att vilja leva. Att veta att man ska dö någon gång har fått mig att vilja leva innan dess."

Hela inlägget idag är skrafs. Och så är det ibland.

~Sara~